Hoppets konferens

Det var en fantastisk konferens i Örebro i lördags. Enligt en populär bloggpost hos den kristna tankesmedjan Aletheia var besökarantalet cirka 200. Det känns som om vi var ännu fler. Någon kanske undrar vad syftet är. Vad är bakgrunden till denna konferens? För min egen del har det senaste året varit en lång mödosam resa. Allt är så annorlunda nu, jämfört med för bara 10 år sedan, eller bara jämfört med ett par år sedan. Nog var jag lite undrande när pingströrelsens ledare Sten-Gunnar Hedin skrev ett "Jesusmanifest" tillsammans med den katolske biskopen Anders Arborelius. Men på det stora hela tyckte jag nog att det var rätt kul. Men senaste året har jag sett för mycket. Mina nära troende vänner har tappat fotfästet. Man ser inte längre några problem med att be till helgon. Mystiken lockar: att använda materiella ting som hjälp i bönen, som t ex rökelse och radband med tydliga influenser från andra religioner, från öster. Jag förstår psalmistens vånda när han såg sina vänner som gått tillsammans med honom till Guds hus avfalla. Det finns ett andligt skeende bakom detta. Det som förvånar mig är att ingen reagerar, nästan ingen. Men i lördags fick vi se: det finns sjutusen män som inte böjt sina knän för Baal (1 Kung 19:18)! Tidningen Dagen tar dock tydligt avstånd från denna skara i en nästan hånfull artikel.